Under tre år ska vi etablera en utbildnings- och demonstrationsanläggning för gårdsuppfödd fisk på Nuntorp. Det finns en stor potential till mer uppfödning av fisk inom lantbruken samt mindre landbaserade anläggningar, men för att fler uppfödare ska vilja starta behövs det kunskap och information om hur det fungerar. Det finns också behov av att utveckla hela affärskedjan och att ge möjligheter till att testa olika foder, fiskarter och hantering av sidoströmmar samt att samla och tillgängliggöra kunskap inom området.
Målet med projektet
- Etablera en utbildnings- och demonstrationsanläggning för gårdsuppfödd fisk.
- Utveckla hela affärskedjan och etablera ett nätverk för aktörer genom hela produktionskedjan där man kan sprida resultat från testerna och utveckla nya affärsmodeller.
- Lantbrukare ska få en ökad förståelse för hur en landbaserad fiskodling fungerar och få bättre underlag för att ta fram investeringsunderlag för sin gård.
- Projektet ska i samverkan med utbildningsaktörer ta fram kurser och utbildningar inom landbaserad fiskuppfödning på både gymnasienivå samt vuxenutbildning.
Bakgrund
Fiske och vattenbruk idag
Vi har en växande världsbefolkning som behöver näringsriktig och bra mat vilket har lett till att konsumtionen av fisk ökar i världen. De vilda fiskbestånden räcker inte för att tillfredsställa den växande marknaden. I dag är 60 % av den fisk vi äter i världen uppfödd . 74 % av den sjömat som konsumeras i Sverige är importerad liksom över 90% av den odlade fisken vi äter. Svensk matfiskproduktion ligger på en relativt stabil, och i förhållande till våra grannländer, låg nivå. Det finns en stor potential att öka den egna matfiskproduktionen och därmed minska importberoendet. I delar av Sverige är vi dock begränsade i vilka odlingtekniker vi kan använda eftersom våra vatten redan har höga näringshalter och är i risk för övergödning pga. mänsklig aktivitet, särskilt längs våra kuster och i södra sverige. En expansion av landbaserad matfiskproduktion i recirkulerande akvakultursystem (RAS) där mycket av näringen tas om hand genom partikeluppsamling samt i olika mikrobiologiska reninsgsteg, kan därför i dessa områden vara ett bra sätt att bidra till att öka vår självförsörjningsgrad, i linje med den svenska livsmedelsstrategin.
Fördelarna med slutna recirkulerande system på land
Vid uppfödning av tropisk sötvattenfiskar i RAS kan man fånga upp och ta vara på det näringsrika slammet och vattnet och direkt nyttja dessa i växtodlingen på motsvarande sätt som gödsel från annan djuruppfödning. Vid landbaserad uppfödning elimineras risken för rymningar och man kan ta tillvara på näringsämnena från uppfödningen och nyttja de i odlingen av grödor. Odlingsmiljön i bassängerna kan optimeras och hållas mer stabil för att öka fiskarnas välfärd.
Förutsättningar för uppfödning av tropisk sötvattensfisk i Sverige idag
Lantbruket har många tomma byggnader som skulle kunna användas till landbaserad fiskodling och på så sätt ge lantbrukarna fler inkomster och förbättrad konkurrenskraft. Odlingarna har en hög grad av automation och kräver inte så mycket arbetskraft. Det gör att fiskuppfödning kan passa väl som kompletterande inriktning på en gård. Många gårdar med enbart växtodling kan med fiskodlingen få tillgång till värdefull gödsel och på så sätt bli mindre beroende av mineralgödsel. Sötvattensuppfödning innebär, till skillnad från saltvattensuppfödning, att gödseln diret kan spridas på åkermarken och på så sätt nyttjas i växtodlingen utan att först behandlas för att få bort salt.
De arter av tropisk sötvattenfisk som är mest aktuella, clarias och tilapia, äter till största delen vegetabiliskt foder som vi skulle kunna odla och framställa i Sverige. Idag importeras allt foder. Om råvarorna till foder kan odlas lokalt och om man har kontroll över hela värdekedjan bidrar det till ökad krisberedskap.
Med en lokalt fungerande affärsmodell runt gårdsbaserad produktion av tropisk sötvattensfisk ökar sysselsättningen och lantbrukarnas konkurenskraft. Eftersom det även är lämplig inriktning för mindre gårdar kan det bidra till att de får ökad lönsamhet och kan fortsätta bedriva jord- och skogsbruk.
Utmaningar
Produktion av landbaserad sötvattensfisk finns på några få ställen i Sverige idag men branschen har potential att växa betydligt. Clarias och tilapia är för flertalet konsumenter en helt ny fisk som man är ovan vid. Det kävs därför att man får möjlighet att bekant sig med dessa och kunskap om varför man bör välja den istället för annan fisk.
Ytterligare en utmaning är att det är en, för många lantbrukare, ny typ av uppfödning som skiljer sig från annan djuruppfödning. Det handlar om ny teknik, vattenlevande djur och cirkulära system som kräver ny kunskap. Att ta ett investeringsbeslut för hållbart, cirkulärt, gårdsbaserat vattenbruk kräver en förståelse och en kunskap om produktionen. De geografiska avstånden har begränsat spridningen av gårdsuppfödd fisk till fler platser i Sverige. Logistik och närheten till service och beredning är viktiga faktorer för att lyckas med hela affärskedjan.
Flera delar i produktionen kan effektiviseras och en ambition är att få ner kostnaderna och öka cirkulriteten genom att exempelvis framställa foder baserat på svenska huvudingredienser genom att nyttja sido- och restströmmar på bästa sätt, hitta smarta energilösningar och identifiera behovet av service- och förädlingsföretag. Idag krävs relativt hög energiförbrukning för uppfödning av tropisk sötvattensfisk eftersom vattnet ska värmas upp till ca 28 grader. Här finns anledning att hitta energibesparande åtgärder för att få ner energiförbrukningen och på så sätt få en mer konkurrenskraftig och lönsam produktion. Det gäller också att kunna nyttja den energi som gården har.
Det råder idag brist på utbildad personal till de RAS anläggningar som finns i Sverige och det saknas utbildning inom området där man har tillgång till en fysisk anläggning. I projektet vill vi etablera utbildningar som riktar sig både till vuxna samt elever på naturbruksgymnasier.
Att ta ett investeringsbeslut för hållbart, cirkulärt, landbaserat vattenbruk kan upplevas riskfyllt. Det kräver en förståelse och en kunskap om produktionen samt vilka investeringar, service- och förädlingsföretag som krävs för att hela värdekedjan ska fungera från produktion ut till kund. Flera delar i affärssystemet kan dessutom utvecklas och effektiviseras. Att samla kompetens kring hållbart, cirkulärt, landbaserat vattenbruk i form av varmvattens RAS på gårdar skulle därför bidra till att fler bönder kan våga satsa på en kompletterande produktionsgren, samtidigt som deras traditionella växtodling kan utvecklas mot ökad cirkularitet, minskad sårbarhet och ökad självförsörjningsgrad av livsmedel.
Genomförande
Investering och uppbyggnad av anläggningen
Gröna klustret har begärt in offerter från olika leverentörer av själva anläggningen. Valet har fallit på Saga aqua som kommer att leverera bassänger med tillhörande teknisk utrustning och styrsystem.
Fiskuppfödning
Uppfödningen av fisk kommer att komma i gång successivt under hösten 2025 efter att all utrustning är på plats. Det kommer att vara en relativt liten anläggning med en produktion av cirka 20 ton fisk per år som ska lämpa sig för tester och utbildning. Fisken kommer också att användas i provkök i samband med utbildningar och vi kommer också att marknadsföra fisken i samband med olika event, utbildningar och seminarier så att konsumenter får möjlighet att provsmaka den.
Affärsmodell och driftunderlag
Projektet ska arbeta för att utveckla konkurrenskraftig affärsmodell och ska förse lantbrukare med kompetens och förståelse för att kunna ta fram affärskalkyler anpassade för olika storlek på anläggningar samt olika förutsättningar och parametrar. Projektet kommer att identifiera de faktorer som påverkar kalkylerna så som befintliga byggnader eller behov av nybyggnation, energiförbrukning beroende på storlek samt byggnadens beskaffenhet, tillgång till energislag etcetera som lantbrukarna behöver ta hänsyn till. Lantbrukare ska ha fått en ökad förståelse för hur en landbaserad fiskodling fungerar och får bättre kunskap hur man får fram investeringsunderlag utifrån den egna gårdens förutsättningar.
Projektet kommer att undersöka tänkbara symbioser mellan olika företag för att optimera affärsmodeller där man tar vara på och nyttjar sidoströmmar från företag för att skapa cirkulära system. Det kan handla om lämpliga restprodukter från livsmedelsframställning som kan användas till foder, överskott av energi som kan användas för uppvärmning av bassängerna och inte minst utbyte av kunskap och att bygga upp en lärande organisation genom utbyte mellan företag, akademi, gymnasieskola och vuxenutbildning samt skapa en mötesplats inom de gröna och blå näringarna.
Utbildning och kunskapsnod
Projektet ska ge information och kompetens till lantbrukare och intressenter genom kurser, studiecirklar, studiebesök, seminarier mm där anläggningen är utgångspunkten. Externa utbildningsanordnare kommer kopplas till projektet. Projektet kommer att initiera och utgöra en dialogpart vid utformning och etablering av utbildningar i samarbete med utbildningsaktörer. Exempelvis fiskuppfödning, processteknik, rening av vatten via biokol, foder etc. För att få hela kedjan att fungera så kommer anläggningen att användas för att demonstrera och testa olika delar i kedjan. Vi behöver få hela affärskedjan att utvecklas samtidigt för att nå framgång och ökad produktion av landbaserad fisk.
Projektet kommer att agera plattform för ett nätverk av aktörer genom hela produktionskedjan där man kan sprida resultat från testerna och utveckla nya samarbeten och affärsmodeller.
Fakta
Projektägare: Fyrbodals kommunalförbund
Projektgenomförare: Gröna klustret Nuntorp
Projekttid: 2025-01-22 till 2028-01-31
Budget: 9 997 446 kr
Finansiär: EU
