Den 24 oktober arrangerades en träff om Framtidens Gödsel av projektet Cirkulära System och Agroväst Grönamöten. Starten på programmet hade stort fokus på slamanvändning ifrån våra reningsverk. Fosfor är för närvarande inte helt cirkulärt, EU klassar dessutom detta som ett kritiskt råmaterial och fler initiativ som syftar till att återvinna mer utav fosforn behövs. Annica Andersson ifrån RagnSells berättade om deras företagshistoria och vilka produkter de utvinner ur slam men även om deras nya teknik som kallas Ash2Phos som tar vara på just fosfor ur slamaska.
Cirka en miljon ton slam produceras årligen i Sverige, varav ungefär hälften sprids på jordbruksmark, huvudsakligen som en organisk och fosforrik produkt. Christer Jansson ifrån LRF Väst förklarade LRFs förhållningssätt till slamspridning. LRF har som ambition att 90% av fosforn ska tas tillvara, de poängterade att kommunerna har stora investeringar som väntar på området. Vi har idag bara 43 anläggningar i landet som är REVAQ certifierade.
Arbetet med REVAQ certifiering av slam är viktigt, certifieringen i sig påverkar inte värdena på slammet men kontrollen ger oss en större medvetenhet, vi vill ha säkra råvaror, det är det allt handlar om och när vi säkerställer detta så får det stor betydelse. T.ex. har detta lett till att uppköparna har lagt lägre karenstider på slamprodukter vilket fått stor påverkan på användningen de senaste åren. Sedan 2017 har användningen av slam ökat med över 60%. Från en tredjedel till idag hälften.
Martin Ringborg ifrån Biototal berättade om hur de arbetar med att kvalitetssäkra sina leverenser ifrån reningsverken hela vägen ut till jordbrukaren. Varje batch av slam kontrolleras för kvalitet och följsamhet mot REVAQ-standarder, med detaljerad dokumentation för lantbrukare och årliga rapporter för reningsverk. Allt loggas i systemet Dataväxt, allt för att intressenter ska få insyn och att vi säkerställer spårbarhet.
Arbetet med att ta vara på vår kritiska råvara Fosfor fortskrider och slamåtervinning är en viktig faktor i det arbetet. Vi ställer hos hela tiden nya frågor och jobbar kontinuerligt med att få fram säkra produkter. Men det är viktigt att hela kedjan jobbar tillsammans och där är REVAQ certifiering en god väg. Oron för tungmetaller är något som ofta tas upp och vi kontroller genom fler prover för ökad medvetenhet. Utanför Malmö och Lund har man provodlat med slam i över 40 år och en del av deras provodlingar har testat givor på tre gånger rekommendationerna utan förhöjda värden på tungmetaller. Värt att läsa mer om för den som är intresserad. Slamförsök.
Ibland pratar vi om den svenska morotskakan när vi går in på självförsörjning. Vår egen produktion av exempelvis spannmål, sockerbetor, morötter och ägg är godtagbara. Men förutom mat är vi också beroende av att importera varor för att kunna driva ett eget lantbruk. Vi importerar energi, foder, bränsle, gödselmedel, växtskyddsmedel, utsäde och reservdelar.
Handelsgödseln är en stor importprodukt och före Ukraina kriget importerades dessutom 20% ifrån Ryssland och Belarus. Så en ökad inhemsk produktion utav gödsel är viktigt, dels ur ett cirkulärt och miljömässigt perspektiv, också försvarspolitiskt.
Ett företag som angriper problematiken med stora handelsgödseltransporter är N2applied, Mark Suiker kom och berättade om deras teknik. Genom att decentralisera produktionen kan vi spara mycket Co2 utsläpp. Deras teknik bygger på att man också minskar metanutsläppen som har stor klimatpåverkan genom att berika stallgödsel med kväve ifrån luften via en plasmareaktor, vilket minskar ammoniakutsläpp med 97% och metanutsläpp med 99%. Tekniken fördubblar kvävehalten i gödseln, minskar lukt och behovet av inköpt gödsel, och återvinner värme för uppvärmning. Deras anläggning finns i 20fots containrar och är lämplig för större gårdar med egen energiproduktion, där Klimatklivet kan täcka 50-70% av investeringskostnaden.
Fredrik Eide ifrån Ciniz Fertilizer berättade om deras verksamhet. Hur de ifrån början startades för att ta hand om restmaterial från pappersbruk, särskilt fiberbanker som byggts upp genom åren. De har nu en anläggning vid Köpmanholmen, Örnsköldsvik, och företaget producerar kaliumsulfat, ett viktigt gödselmedel, genom att omvandla natriumsulfat. De får ner energianvändningen med hjälp av Glaserit-processen, och köper endast grön el ifrån närområdet. Ciniz planerar att bygga sex fabriker för att bli världens största producent av kaliumsulfat. Nästa fabrik planeras i Kentucky, med kapacitet för 200 000–300 000 ton och egen järnvägspark.
Kaliumsulfat (SOP) är särskilt eftertraktat inom jordbruket, eftersom Muriate of Potash (MOP), som innehåller klorid, inte alltid är lämpligt i låg-nederbördsområden. Dessutom ligger 50% av SOP produktionen idag i Kina.
Bilder från träffen
