Vad är recirkulerande akvakultursystem (RAS)?
RAS är slutna system där vatten filtreras och återanvänds, vilket minskar behovet av färskvatten och minimerar utsläpp till omgivande miljö. Dessa system möjliggör en kontrollerad uppfödningsmiljö som kan minska sjukdomsutbrott och förbättra fiskens tillväxtförhållanden. Genom att använda RAS kan fiskodling ske oberoende av närhet till naturliga vattenkällor, vilket öppnar upp för möjligheten att etablera fiskodling på gårdsnivå i hela landet.
Fördelar med gårdsuppfödd fisk
Att föda upp fisk på gårdsnivå har flera fördelar både för lantbrukare och miljön:
1. Minskad miljöpåverkan: Med RAS minskas utsläpp av näringsämnen och kemikalier till naturen, vilket bidrar till att skydda lokala ekosystem och vattenkvaliteten. Samtidigt så minskar belastningen på de ofta hotade vilda fiskebestånden.
2. Effektiv resursanvändning: RAS-system är mycket resurseffektiva eftersom de återcirkulerar vatten och gödsel samlas upp och kan spridas på åkrarna eller i växthus.
3. Ökad biologisk säkerhet: Den kontrollerade miljön i RAS minskar risken för sjukdomar och parasiter, vilket leder till mindre behov av antibiotika och kemikalier.
4. Ekonomiska fördelar: Gårdsbaserad fiskodling kan diversifiera lantbrukares inkomster och skapa nya jobb på landsbygden. Det kan även bidra till lokal matproduktion och minska transportkostnader och koldioxidutsläpp kopplade till import av fisk.
5. Flexibilitet i artval: olika fiskarter kräver olika förhållanden och genom att ställa in temperatur, syrenivåer mm så kan man föda upp olika arter så som lax, öring, röding, tilapia och clarias vilket skapar en flexibilitet för lantbrukaren och gör det möjligt att anpassa uppfödningen efter lokala förhållanden och marknadens efterfrågan.
Förutsättningar för uppfödning av tropisk sötvattensfisk i Sverige idag
Lantbruket har många tomma byggnader som skulle kunna användas till landbaserad fiskodling och på så sätt ge lantbrukarna fler inkomster och förbättrad konkurrenskraft. Odlingarna har en hög grad av automation och kräver inte så mycket arbetskraft. Det gör att fiskuppfödning kan passa väl som kompletterande inriktning på en gård.
Många gårdar med enbart växtodling kan med fiskodlingen få tillgång till värdefull gödsel och på så sätt bli mindre beroende av mineralgödsel. Sötvattensuppfödning innebär, till skillnad från saltvattensuppfödning, att gödseln direkt kan spridas på åkermarken och på så sätt nyttjas i växtodlingen utan att först behandlas för att få bort salt.
De arter av tropisk sötvattensfisk som är mest aktuella, clarias och tilapia, äter till största delen vegetabiliskt foder som vi skulle kunna odla och framställa i Sverige. Idag importeras i princip allt foder till fiskuppfödningar. Om råvarorna till foder kan odlas lokalt och om man har kontroll över hela värdekedjan bidrar det till ökad självförsörjning och krisberedskap.
Sammanfattning
Investeringar i hållbart vattenbruk, särskilt genom RAS, är avgörande för att möta framtidens livsmedelsbehov och skydda miljön i Sverige. Genom att föda upp fisk på gårdsnivå kan lantbrukare dra nytta av teknologiska framsteg, förbättra sin ekonomiska situation och bidra till en hållbar utveckling av livsmedelssystemet. Med rätt stöd och incitament kan Sverige bli en föregångare inom hållbart vattenbruk, till gagn för både miljön och kommande generationer.